SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 1krum krumt krumma krumm·are adjektiv krum´ ● böjd ofta till följd av sjukdom; om (del av) kropp krumbent krumma ben; en krum kropp; han stod med ryggen krum ○ äv. om växt krumma träd belagt sedan 1560 (om oxhorn), 1750 (om kroppsdel); av lågtyska krum med samma betydelse; besläktat med kramp, krympa 2krum ingen böjning substantiv krum´ ● i vissa uttryck böjd form hon satt med ryggen i krum belagt sedan 1739 SO Alfabetisk lista krulla sig verb krullhår subst. krullhårig adj. krullig adj. 1krum adj. 2krum subst. krumbent (krum) krumbukt subst. krumbukta verb krumbukta sig verb krumelur subst. Till alla ordböcker
