publicerad: 2021  
krympa krympte krympt, presens krymper
verb
krym`pa
1 ibland med partikelnihop, utan större betydelse­skillnad dra ihop sig till mindre om­fång särsk. om textilier
krympfri
någon/något krymper (ihop)
någon krymper (ihop)
något krymper (ihop)
tyget krymper i första tvätten
○ äv. om annan före­teelse, var­aktigt el. till­fälligt
förkrympt
stålet krymper när det kyls av; pupillerna krympte ihop i det starka ljuset; mag­säcken krympte av fastan
○ äv. i fråga om minskning av an­tal el. mängd
an­talet klasser i skolan krympte; organisationen krympte i sam­band med ner­dragningarna
○ ofta bildligt, sär­skilt i fråga om (upp­levelse av) rumsliga el. tidsliga av­stånd
av­ståndet verkade krympa mellan dem; rummet krympte betydligt när möblerna kom in; hon krympte i bänken in­för lärarens blick
belagt sedan ca mitten av 1400-talet (Ett forn-svenskt legendarium); fornsvenska krympa; gemensamt germanskt ord, besläktat med kramp; jfr äv. 1krum!!, krumpen
2 få att dra ihop sig särsk. med av­seende på textilier eller dylikt
någon/något krymper något
någon krymper något
något krymper något
krympta tyger
○ äv. i fråga om minskning av an­tal
ledningen vill krympa före­taget till 200 an­ställda
○ äv. bildligt
en film­regissör kan krympa eller tänja tiden
belagt sedan början av 1400-talet Svenska Medeltids-Postillor
krympakrympande, krympning