publicerad: 2021  
ledig ledigt lediga
led·ig
adjektiv
le`dig
1 fri att tas i bruk
MOTSATS upptagen 1 JFR vakant
ledig (för någon) (att+verb)
lediga rum; rummet står ledigt; är den här platsen ledig?
spec. i arbets­marknads­sammanhang
tjänsten är ledig
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska liþuger 'ledig, fri; tom'; till 2led 2, urspr. 'böjlig; smidig'; jfr ur­sprung till entlediga
2 fri från arbete
ledig (från någon/något)
ledig (från någon)
ledig (från något)
hon är ledig i två veckor; han är ledig för studier; hon tog ledigt ett par dagar; han är lös och ledig sedan barnen tog över firman
äv. om mot­svarande tid
lediga lör­dagar; på lediga stunder tycker hon om att pyssla i träd­gården
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
3 naturlig och otvungen i upp­trädandet oberoende av om­givningen; om varelse el. verksamhet
MOTSATS spänd, stel JFR informell
en ledig hand­stil; hans lediga språk; hans lediga sätt att um­gås med eleverna
spec. om mer informellt militärt upp­ställnings­sätt mest som kommandoord vanligen plur.
MOTSATS givakt
kaptenen kommenderade lediga
i adverbiell an­vändning äv. lätt, med god marginal
vi hinner ledigt med fem­tåget
belagt sedan 1740