publicerad: 2021
legitimera
legitimerade legitimerat
verb
●
erkänna som laglig
legitimera någon/något
legitimera någon
legitimera något
den nye tronföljaren legitimerades
○
spec.
ålderdomligt
ge (utomäktenskapligt barn) samma rättsliga ställning som ett inomäktenskapligt barn
han legitimerade inte sina utomäktenskapliga barn
○
spec. äv.
vanligen perfekt particip
förklara behörig att utöva viss (ansvarsfull) verksamhet
legitimerad läkare
○
äv. bildligt, med tanke på moral snarare än lag
utgöra godtagbar motivering för
terrorn kan aldrig legitimeras av det ädla syftet
belagt sedan 1560 (om utomäktenskapligt barn);
av medeltidslat. legitima´re med samma betydelse; till
legitim
legitimeralegitimerande, legitimering, legitimation