publicerad: 2021  
lindorm lind­ormen lind­ormar
lind|­orm·en
substantiv
lin`dorm
ett sago­väsen i form av en jätte­lik orm
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska lindormber; ev. till ett adjektiv som mot­svarar isl. linnr 'mjuk', sv. dial. linn(er) 'mild (om väder)'; jfr ur­sprung till 1linda 2, lindra