SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

lustigkurre lustigkurren lustigkurrar

lust·ig|­kurr·en

substantiv

lus`tigkurre

● person som lätt fram­kallar munterhet

JFR muntergök

belagt sedan 1847; till kurre

SO

Alfabetisk lista

  lustgård subst.
  lusthus subst.
  lustig adj.
  lustighet subst.
  lustighet (-het)
  lustigkurre subst.
  lustigkurre (kurre)
  lustjakt subst.
  lustjakt (jakt)
  lustkänsla subst.
  lustläsa (lust)

  Till   alla ordböcker