publicerad: 2021  
lycksalig lyck­saligt lyck­saliga
lyck|­sal·ig
adjektiv
[lyk`-] äv. [-sa´l-]
● som känner den högsta lycka så att alla andra känslor fördunklas; om person
JFR säll
lycksalig (för/över någon/något/att+verb/sats)
lycksalig (för någon)
lycksalig (för något)
lycksalig (för sats)
lycksalig (för att+verb)
lycksalig (över någon)
lycksalig (över något)
lycksalig (över sats)
lycksalig (över att+verb)
två lyck­saliga älskande
○ spec. (ofta substantiverat) i den kristna föreställnings­världen del­aktig av den eviga saligheten
de lyck­saligas boningar
○ äv. om handling och dylikt
ett lyck­saligt leende
belagt sedan 1561; se ur­sprung till 1lycka!! och salig