publicerad: 2021  
låsa sig låste låst, presens låser
lås·er sig
verb
lå`sa sig
1 vanligen med någon av partiklarnainne, ute råka hamna i visst (oönskat) läge i förhållande till låst ut­rymme
någon låser sig (inne/ute)
någon låser sig (inne)
någon låser sig (ute)
hon hade låst sig ute och måste ringa efter lås­smed
belagt sedan 1772
2 förlora rörligheten
låsning
något låser sig (för någon)
hjulet låste sig; musklerna låste sig i spasmer
○ äv. i fråga om psykiskt betingad oförmåga att arbeta eller dylikt vanligen med opersonlig konstruktion
det låser sig (för någon)
hon var så chockad att det bara låste sig för henne
belagt sedan 1772