SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 maxill maxillen maxiller max·ill·en substantiv maxill´ ● överkäke hos ryggradsdjur och människa JFR mandibel ○ äv. (i plur.) undre käkpar hos kräftdjur och insekter m.fl. belagt sedan 1757; av lat. maxill´a 'käke', diminutiv av ma´la 'käkben' SO Alfabetisk lista maxa verb maxad adj. maxad (maxa) maxantal (antal) maxikjol subst. maxill subst. maxim subst. maximal adj. maximera verb maximi- förled maximibelastning (belastning) Till alla ordböcker
