publicerad: 2021  
missnöje miss­nöjet
miss|­nöj·et
substantiv
miss`nöje
● känsla av att något borde vara bättre ofta obestämd och föga konstruktiv
missnöjesyttring
ett djupt miss­nöje; ett växande miss­nöje; ett ut­brett miss­nöje; ett jäsande miss­nöje; känna miss­nöje; visa miss­nöje; markera sitt miss­nöje; lufta sitt miss­nöje
missnöje (med/mot någon/något/att+verb/sats)
missnöje (med någon)
missnöje (med något)
missnöje (med sats)
missnöje (med att+verb)
missnöje (mot någon)
missnöje (mot något)
missnöje (mot sats)
missnöje (mot att+verb)
missnöje (över något/att+verb/sats)
missnöje (över något)
missnöje (över sats)
missnöje (över att+verb)
ett ut­brett miss­nöje över löne­sättningen; miss­nöjet med förslaget är stort; miss­nöjet mot parti­ledaren har ökat; miss­nöjet över vård­köerna är massivt; ner­dragningarna väckte all­mänt miss­nöje
○ spec. juridik otillfredsställdhet med dom­slut
an­mäla miss­nöje mot under­rätts ut­slag
belagt sedan 1677