publicerad: 2021  
1misstro miss­tron
miss|­tron
substantiv
miss`tro
brist på förtroende för någon/något
misstro (mot någon/något/sats)
misstro (mot någon)
misstro (mot något)
misstro (mot sats)
djup miss­tro; stark miss­tro; kompakt miss­tro; känna miss­tro; mötas av miss­tro; han hyser miss­tro mot allt vad myndigheter heter
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fornsvenska mistro
2misstro miss­trodde miss­trott, presens miss­tror
verb
miss`tro
an­se sig inte kunna lita på person, av­sikt etc.
någon misstror någon/något/sats
någon misstror någon
någon misstror något
någon misstror sats
hon miss­tror all­tid kvälls­tidningarna; han miss­trodde alla försäljare
belagt sedan första årtiondet av 1500-talet (Helige mäns lefverne); fornsvenska mistroa