publicerad: 2021  
mo mon moar
mo·ar
substantiv
1 grusig, torr slättmark ofta högt belägen och bevuxen med tall
tallmo
belagt sedan 1275 (i ortnamn; (öppet brev utfärdat av kung Valdemar om gårdar i sörmländska Villåttinge härad (Svenskt Diplomatarium))) fornsvenska mo(r) 'sandhed'; besläktat med isl. 'skrapa; gnida'; av om­diskuterat urspr.
2 knappast plur. en kornig jord­art på gränsen till sand
belagt sedan 1649
På lingonröda tuvor och på villande mo
där furu­skogen susar susilull och susilo,
där kan du se dem en och en och stundom två och två
på lingonröda tuvor komma dansande på tå. Karl Williams (text), Flickorna i Småland (1910)