SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förbar´mande substantiv ~t för·barm·and·etofta i negerade ut­tryck med­lidande som yttrar sig i hjälp el. ute­blivet straff komm.mot sina besegrade fiender visade han inget förbarmande(ha) förbarmande (med ngn), (visa) förbarmande (mot ngn)sedan 1745