publicerad: 2021  
mule mulen mular
mul·en
substantiv
mu`le
● främre del av över­läpp hos hov­djur hårlös och fuktig hos kor, mjukhårig och torr hos hästar
belagt sedan mitten av 1300-talet (i sms.; (Östgöta-Lagen)) fornsvenska mule; gemensamt germanskt ord; urspr. ljud­härmande, jfr ur­sprung till mu, som åter­ger kons läte