publicerad: 2021  
mull mullen
mull·en
substantiv
● närings­förande jord­skikt med blandning av mineraler och ned­brutna organiska bestånds­delar
JFR matjord, 1mylla
mulljord; mullrik; torvmull
tre skovlar mull på kistan
○ äv. stoft, jordiska kvar­levor
efter döden förvandlas kroppen till mull
○ äv. om förgängliga före­teelser något hög­tidligt
guld ej annat är än mull
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska muld; gemensamt germanskt ord; nära besläktat med mala, mjöl; jfr ur­sprung till 1mylla!!