publicerad: 2021  
muskot muskoten
musk·ot·en
substantiv
mus´kot
en skarp krydda som ut­vinns ur muskot­trädets frö (nöt) och frö­mantel ("blomma")
smaka av potatis­moset med salt, vit­peppar och muskot
äv. muskotträd
belagt sedan 1430–50 (Gamla eller Eriks-Krönikan); fornsvenska muskoth; ur medeltidslat. (nux´) musca´ta 'mysk­liknande (nöt)', till mus´cus 'mysk'; jfr ur­sprung till mysk