publicerad: 2021
möta
mötte mött, presens möter
verb
1
komma emot och passera någon/något som har (nästan) motsatt rörelseriktning; vanligen inte planerat
någon/något möter någon/något
någon möter någon
någon möter något
något möter någon
något möter något
hon väjde för den mötande bilen; på kvällen mötte de flera bekanta på strandpromenaden; han krockade med den mötande målvakten
○
äv. när den ena företeelsen är abstrakt
möta förståelse; han mötte många svårigheter i sitt arbete; det möter inga hinder att slå ihop de båda avdelningarna till en
möta sitt Waterloo
se
waterloo
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska möta; gemensamt germanskt ord; bildn. till fornsvenska mot 'möte'; nära besläktat med
3mot
2
komma samman med någon, vanligen planerat
någon möter någon/något (någonstans) (tid)
någon möter någon (någonstans) (tid)
någon möter något (någonstans) (tid)
vi är mycket glada att få möta er; vi möter dig på flygplatsen
○
äv. i fråga om kontakt mellan person och icke-levande företeelse
hon möttes av ett stort jubel; i boken får vi möta stora och allvarliga öden
○
äv. i en sorts hälsningsfras
väl mött!
belagt sedan 1420
öppet brev utfärdat av korprästen i Linköping Birger Magnusson med gåvor till domkyrkan (Svenskt Diplomatarium)
3
ställa upp i tävling mot
någon möter någon/något (i något)
någon möter någon (i något)
någon möter något (i något)
Sverige möter Finland i två landskamper; oppositionsledaren kommer att möta statsministern i en debatt strax före valet
belagt sedan 1913
4
vidta lämpliga åtgärder som svar på viss utveckling, annans åtgärder eller dylikt
någon möter något (med något)
möta de nya kraven; möta de växande förväntningarna; möta konjunkturnedgången; möta våld med våld
belagt sedan 1589
mötamötande