publicerad: 2021  
nav navet, plural nav, bestämd plural naven
nav·et
substantiv
mitt­parti av hjul som ekrarna ut­går från och där axeln är an­bringad
smörja navet
äv. bildligt i ut­tryck för central placering
råd­huset var det nav kring vilket stadens hjul snurrade
belagt sedan början av 1500-talet (Ett forn-svenskt legendarium); fornsvenska navan, bestämd form sing.; gemensamt germanskt ord, besläktat med sanskrit nâbhi 'nav; navel'; jfr ur­sprung till navare, navel