publicerad: 2021  
närkamp när­kampen när­kamper
när|­kamp·en
substantiv
nä`rkamp
● sär­skilt sport strid med direkt kontakt mellan parterna vanligen dock inte med vapen
JFR närstrid
närkampsboxning
(i) närkamp (med någon/något)
(i) närkamp (med någon)
(i) närkamp (med något)
närkamp (mellan några)
gå i när­kamp med någon; han täckte bollen ut­märkt i när­kamperna; hon är känd för att vara tuff i när­kamperna; laget spelade stabilt och vann de flesta när­kamperna
○ äv. bildligt om dispyt etc.
fack­klubbens ord­förande gick i när­kamp med företags­ledningen i fråga om arbets­miljön
belagt sedan 1897