SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 oanständig oanständigt oanständiga o|an·ständ·ig adjektiv o`anständig ● stötande för allmän (sexual)moral JFR ekivok, frivol oanständiga historier; det fanns ingenting oanständigt i hans nakenmålningar ○ äv. utvidgat stötande många tycker att det är oanständigt låga löner i vården (adverbial) belagt sedan 1680 SO Alfabetisk lista oanmäld adj. oanmärkt adv. oansenlig adj. 1oansett subjunktion 2oansett preposition oanständig adj. oansvarig adj. oantagbar adj. oantaglig adj. oantastlig adj. oanträffbar adj. Till alla ordböcker
