publicerad: 2021  
1offensiv offensivt offensiva
of·fens·iv
adjektiv
[åf´-] el. [-i´v]
som in­riktar sig på an­fall vid krig­föring, sport, spel eller dylikt
MOTSATS 1defensiv
offensivt spel; offensiv krig­föring
äv. all­männare in­riktad på aktivitet och ibland risktagande
en offensiv satsning av det lilla data­företaget
belagt sedan 1629; av franska offensive med samma betydelse; till lat. offen´dere 'stöta emot; skada'
2offensiv offensiven offensiver
of·fens·iv·en
substantiv
offensi´v
(sätt att ut­föra) strid eller tävling som främst in­riktas på an­fall särsk. i militära och idrottsliga samman­hang
MOTSATS 2defensiv JFR anfall 1, anlopp
motoffensiv
() offensiven
(till) offensiv (mot någon/något)
(till) offensiv (mot någon)
(till) offensiv (mot något)
gå till offensiv; vara på offensiven; hemma­lagets kraftiga offensiv
äv. om en­staka angrepps­handling
en offensiv på det norra front­avsnittet
äv. energiskt och aktivt handlande
charmoffensiv; fredsoffensiv
belagt sedan 1738