publicerad: 2021  
ofog ofoget, plural ofog, bestämd plural ofogen
o|­fog·et
substantiv
o`fog
● handling(ar) som bryter mot ordningsregler särsk. av barn men äv. av vuxen
JFR bus 1, odygd, okynne, rackartyg
ställa till med ofog; ofoget att an­teckna i lånade böcker
belagt sedan 1371 (Bihang till Rimkrönikorna); fornsvenska ofogh; efter lågtyska unvoch med samma betydelse; jfr ur­sprung till 2fog