SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 oförmåga oförmågan o|för·måg·an substantiv o`förmåga ● avsaknad av förmåga oförmåga (att+verb) oförmåga (till något/att+verb) oförmåga (till något) oförmåga (till att+verb) hans oförmåga att samarbeta; deras oförmåga att komma överens belagt sedan 1640 SO Alfabetisk lista oförlåtlig adj. oförlåtlig (o-) oförmedlad adj. oförminskad adj. oförmodad adj. oförmåga subst. oförmärkt adj. oförmögen adj. oförneklig adj. oförnuftig adj. oförrätt subst. Till alla ordböcker