publicerad: 2021  
orimlighet orimligheten orimligheter
o|­rim·lig·het·en
substantiv
[o`-] äv. [-rim´-]
● det att vara orimlig
SYN. absurditet, anomali
en uppenbar orimlighet; på­ståendets orimlighet
○ ibland i negerade ut­tryck för att under­stryka att något är fullt möjligt
en samman­slagning av institutionerna är ingen orimlighet
falla på sin egen orimlighet vara uppenbart orimligteorin föll på sin egen orimlighet efter­som huvudargumenten var allt­för motsägelse­fulla
belagt sedan 1640