SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ork orken ork·en substantiv [år´k] ● (god) förmåga att utföra viss handling eller uthärda visst tillstånd trots svårigheter och motgångar JFR energi 1, kraft 1 (ha) ork (till något) (ha) ork (att+verb) man har varken tid eller ork att se alla nyhetsprogram; hon ledde länge men orken tröt på slutet belagt sedan 1697; till orka SO Alfabetisk lista origo subst. oriktig adj. orimlig adj. orimlighet subst. orimmad adj. ork subst. orka verb orka med verb orkan subst. orkanby (by) orkanby (orkan) Till alla ordböcker