publicerad: 2021
otillfredsställd
otillfredsställt otillfredsställda
o|till·freds·ställ·da
adjektiv
●
som inte känner sig ha fått eller uppnått vad som rimligen kunde begäras
otillfredsställd (av någon)
otillfredsställd (med någon/något/att+verb/sats)
otillfredsställd (med någon)
otillfredsställd (med något)
otillfredsställd (med sats)
otillfredsställd (med att+verb)
han var olycklig och otillfredsställd med livet
○
spec. i erotiska sammanhang
vara sexuellt otillfredsställd
○
äv. med tonvikt på behov
hennes nyfikenhet var fortfarande otillfredsställd
belagt sedan 1745