SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 pistill pistillen pistiller pist·ill·en substantiv pistill´ ● blommans honliga könsorgan som i gömfröiga växter tjänar som mottagare av pollen JFR ståndare pistillen består av fruktämne, stift och märke belagt sedan 1744; av lat. pistill´um 'mortelstöt; pistill' (efter formen); jfr ursprung till pist, pistong SO Alfabetisk lista pistage subst. pistagegrön (pistasch) pistasch subst. pistaschglass (pistasch) pistaschlängd (pistasch) pistill subst. pistol subst. pistolbeväpnad (beväpna) pistolhot (hot) pistolhot (pistol) pistolhölster (pistol) Till alla ordböcker
