publicerad: 2021  
plasma plasmat el. plasman, plural plasmer
plasm·at
substantiv
plas´ma el. plas`ma
1 gas som är upp­hettad till så hög temperatur att dess molekyler är sönder­delade i sina bestånds­delar dvs. elektroner, joner m.m.
plasmafysik; plasmagenerator
○ äv. med tanke på det fysikaliska till­ståndet (under jäm­förelse med fast och flytande till­stånd och vanlig gasform)
belagt sedan 1956; av grek. plas´ma 'ngt format; fantasiskapelse', till plass´ein 'skapa, forma'; jfr ur­sprung till plastisk
2 substans som om­ger cell­kärna i växt- el. djur­cell
SYN. cytoplasma
belagt sedan 1884
3 blodplasma
plasmatransfusion
belagt sedan 1871