publicerad: 2021
1puckel
puckeln pucklar
puckl·ar
substantiv
puck´el 
●
större, knölformig fettsamling på ryggsidan hos vissa öken- och stäppdjur, som utgör näringsreserv
puckeloxe
kamelens två pucklar
○
äv. om liknande (miss)bildning hos människa
○
äv. om annan ut- el. uppskjutande bildning
bergets översta puckel belystes ännu av solen; glasögonen hängde ovanför puckeln på hennes näsa
○
äv. bildligt om företeelse som grafiskt kan återges som en ojämnhet
pucklarna i kurvan över åldersfördelningen
belagt sedan 1745 (om mänsklig deformitet); 1806 i fråga om djur;
av tyska Puckel med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.
