publicerad: 2021  
punkt punkten punkter
punkt·en
substantiv
[puŋ´t] el. [puŋ´kt]
1 (geometrisk) figur med visst läge men utan ut­sträckning i någon riktning vanligen symboliserad av en liten prick
mittpunkt
punkten C på sträckan AB; sikta på en punkt på trädet
○ äv. om mindre (av­gränsat) geografiskt om­råde
nå bergets högsta punkt
○ äv. bildligt, spec. i fråga om tidsförhållanden
tidpunkt
○ spec. äv. om viss fråga, visst av­snitt eller dylikt
JFR del 3
anklagelsepunkt; jämförelsepunkt; programpunkt
punkt nummer fyra på dag­ordningen; på den punkten hade hon fel; jag ska ta upp två punkter i före­gående talares kritik
den springande punkten det som är av­görandearbets­tiderna var den springande punkten när facket förhandlade
sätta fingret på en öm punkt/den ömma punkten se finger
till punkt och pricka in i minsta detaljde bedyrade att alla skydds­regler hade följts till punkt och pricka
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen); fornsvenska punkter; av lat. pun´ctum 'styng; punkt; poäng', till pung´ere '(att) sticka'; jfr ur­sprung till akupunktur, interpunktion, petits points, pointer, 1poäng!!, 2pynt!!
2 skilje­tecken i form av en liten prick (.), som främst markerar slutet av en mening men äv. tjänar som förkortnings­markör m.m.
sätta ut punkt och komma på de rätta ställena; tre punkter kan markera en ute­lämnad fort­sättning av en sats
○ äv. om liknande tecken i not­skrift som markerar att en ton ska förlängas med hälften el. (med annan placering) spelas staccato
○ äv. bildligt i ut­tryck för av­slutning
vi måste snart sätta punkt för diskussionen; nu pratar vi inte mer om den saken och där­med punkt
tala till punkt tala färdigtav­bryt mig inte, låt mig tala till punkt!
belagt sedan 1640
3 den minsta typografiska mått­enheten om drygt en tredje­dels millimeter
belagt sedan 1881
4 en hundra­dels procent ett mått anv. om ränte­förändringar el. förändringar på börsen el. av valutor
den långa räntan steg med 3 punkter
belagt sedan 1988