publicerad: 2021  
punkta punktade punktat
verb
[puŋ`ta] el. [puŋ`kta]
1 var­dagligt ofta med partikel, sär­skiltner, upp skriva ner (ärenden, frågor och dylikt) i punkt­form
punkta (ner/upp) något
punkta (ner) något
punkta (upp) något
○ äv. fram­ställa i punkt­form
i sin in­ledning punktade hon upp de viktigaste förslagen
belagt sedan 1975
2 var­dagligt ibland med partikelnbort punktmarkera
punkta (bort) någon
de lyckades punkta bort mot­ståndarnas främsta mål­skytt
belagt sedan 1970
punktapunktande, punktning