publicerad: 2021  
påse påsen påsar
pås·en
substantiv
på`se
● formbar, om­slutande förvarings­anordning med öppning i en ända vanligen till­verkad av papper, plast el. tyg
JFR säck
påslakan; dammsugarpåse; gymnastikpåse; malpåse; penningpåse; tvättpåse; åkpåse
en påse (något) en påse (med något)
en påse godis
ha rent mjöl i påsen se mjöl
något har varit i säck innan det kom i påse se säck
påsar under ögonen slapp, hängande hud under ögonenhon hade påsar under ögonen och verkade trött
slå sina påsar ihop gifta sig eller flytta ihopefter några års bekantskap slog de sina påsar ihop ○ äv. om att bli kompanjoner eller dyliktläkemedels­jättarna gjorde klart att de tänkte slå sina påsar ihop
som en påse nötter se nöt
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska pusi, posi; gemensamt germanskt ord, bildat till en ord­rot med bet. 'svälla'; jfr ur­sprung till puss 1, pösa