publicerad: 2021  
1repa repan repor
rep·an
substantiv
re`pa
1 tunn skåra som upp­kommit genom på­verkan av vasst före­mål i (före­mål med) jämn el. blank yta
en repa i lacken; det var fula repor i bords­skivan
belagt sedan ca 1635; sv. dial. ripa; besläktat med riva och trol. även med rep
2 av­tal om åter­köp särsk. av statspapper
belagt sedan 1987; jfr ur­sprung till reporänta
3 finansiell transaktion där en aktör säljer ett värde­papper till en annan och parterna kommer över­ens om att säljaren får köpa till­baka värde­papperet för ett fast­ställt pris vid en viss tid­punkt
belagt sedan 1987; jfr ur­sprung till reporänta
2repa repade repat
verb
re`pa
1 beröra med något vasst och där­med göra tunn skåra i
någon repar något
en repad bords­skiva; var försiktig så att du inte repar lacken
ibland med av­seende på resultatet i vissa ut­tryck fram­bringa genom skrapning
repa eld på en tänd­sticka
repa mod se mod
belagt sedan 1763; fornsvenska repa; urspr. 'riva upp (gräs och dylikt)'; besläktat med engelska ripe, tyska reif 'mogen' och med 1repa 1
2 ibland med partikelnav med handen dra (av) särsk. något som växer i större mängd
någon repar (av) något
repa löv; repa gräs; repa lin; repa av de bruna fröna
belagt sedan ca 1520 Peder Månssons Skrifter på svenska
3 var­dagligt repetera
någon repar
bandet höll på att repa in­för skol­festen
belagt sedan 1969; se ur­sprung till rep 2
reparepande, repning