publicerad: 2021  
retorik retoriken
ret·or·ik·en
substantiv
retori´k
● (läran om) konsten att tala väl och att över­tyga eller över­tala andra
JFR talarkonst, talekonst
han är skolad i retorik
○ äv. med negativ bi­betydelse konsten att tala väl och över­tygande utan något egentligt inne­håll (eller med vilse­ledande inne­håll) i det som sägs
den tomma retoriken i högtids­talen; en del var säkert sant och en del var bara retorik
○ ibland äv. i fråga om skriven text
mycket i boken var ren retorik
belagt sedan 1558; av grek. rhetorike´ (tekh´ne) med samma betydelse; till retor