publicerad: 2021  
ribba ribban ribbor
ribb·an
substantiv
ribb`a
● lång­smal (ofta böjlig) an­ordning ofta av trä, plast el. metall och av­sedd att in­gå i någon konstruktion
JFR list 2, stav 1, stång
träribba
staketets översta ribba
○ spec. om (våg­rät liggande) ribba som in­går i höjd­hopps­ställning el. mål­ställning (i fot­boll, hand­boll, is­hockey m.m.)
JFR stolpe 1
ribbträff
ribban låg på 2,35; ribban höjdes till 2,38; hon klarade höjden med darr på ribban; skottet tog i ribban
○ ofta bildligt om gräns(er) för vad som är möjligt, ambitions­nivå, krav eller dylikt
en del skolor vågar inte lägga ribban till­räckligt högt; EU höjde ribban för med­lemskap
belagt sedan 1687; av lågtyska ribbe 'spant; ribba'; urspr. samma ord som 1rev 3; jfr ur­sprung till revbensspjäll