publicerad: 2021  
1ringa in ringde ringt, presens ringer
verb
ringa in´
1 ringa som tecken på att skol­lektioner börjar
det/något ringer in (något)
något ringer in (något)
det ringer in (något)
det ringde in och skol­gården tömdes på barn
○ äv. något ut­vidgat
klockorna ringde in det nya året
belagt sedan 1746
2 delvis historiskt med­dela per telefon
JFR inringare
någon ringer in något (till någon/något)
någon ringer in något (till någon)
någon ringer in något (till något)
läkaren ringde in receptet till apoteket; ring in dina tips till polisen; det går bra att ringa in svaren till tidningen
belagt sedan 1927
ringa ininringande, inringning
2ringa in ringade ringat
verb
ringa in´
1 rita ring om­kring
någon ringar in något
han ringade in numret med en röd­penna
belagt sedan 1907; till ring
2 ofta fast sammansättn., se inringa an­gripa från alla håll och spärra av flykt­vägarna för större grupp (stridande)
någon/några ringar in något/några
någon ringar in något
någon ringar in några
några ringar in något
några ringar in några
en hel division ringades in
○ äv. bildligt oftare lös förbindelse an­vända olika metoder eller kriterier för att av­gränsa något komplicerat sak­förhållande
ringa in problemet
belagt sedan 1776
ringa ininringande, inringning