publicerad: 2021  
rivalitet rivaliteten
riv·al·itet·en
substantiv
rivalite´t
● hård konkurrens särsk. om makt el. någons gunst
JFR konkurrens 1
rivalitet (mellan några) (om någon/något)
rivalitet (mellan några) (om någon)
rivalitet (mellan några) (om något)
rivalitet (med någon) (om någon/något)
rivalitet (med någon) (om någon)
rivalitet (med någon) (om något)
rivaliteten mellan bröderna; rivaliteten mellan stadens båda stor­klubbar
○ äv. om enkel­riktat förhållande
han kände rivalitet mot den äldre brodern
belagt sedan 1773