publicerad: 2021
roa
roade roat
verb
●
bereda (någon) nöje om person
någon roar någon (med något/att+verb)
någon roar någon (med något)
någon roar någon (med att+verb)
han roade barnen med trollkonster; hon brukade roa dem med roliga historier på kafferasten
○
äv. om icke-personlig företeelse
något roar någon
skogsarbetet verkade roa honom; det roade honom att tänka ut språkliga dubbeltydigheter
belagt sedan ca 1635;
jfr fornsvenska ro(a) 'vila', senare äv. 'bereda nöje (under vilan)'; till
1ro
roaroande