publicerad: 2021  
rubrik rubriken rubriker
rubr·ik·en
substantiv
rubri´k
● fri­stående kortare stycke text (i kraftigare stil) som ger en an­tydan om inne­hållet i den följande texten i tidningsartikel, kapitel eller dylikt
JFR titel 2, överskrift
huvudrubrik; kapitelrubrik; krigsrubrik; tidningsrubrik; underrubrik
en rubrik (för/på/till/över något)
en rubrik (för något)
en rubrik (på något)
en rubrik (till något)
en rubrik (över något)
feta rubriker; braskande rubriker; sätta rubrik på reportaget; de svarta rubrikerna på första­sidan när kriget bröt ut
○ äv. om titel eller dylikt till annan typ av fram­förande
ett radioprogram med rubriken "Sam­tal med forskare"
stående rubrik rubrik som åter­kommer oftatidningen har stående rubriker som "Hemma hos" och "Gör om mig!"
belagt sedan 1740; av lat. rubri´ca 'röd jord; röd färg; rubrik' (rubrikerna i de senromerska lagarna var rödfärgade), till rub´er 'röd'; jfr ur­sprung till rubin