publicerad: 2021  
räddning räddningen räddningar
rädd·ning·en
substantiv
rädd`ning
1 det att rädda någon el. något
JFR 1hjälp 1, undsättning
räddningsarbete; räddningsbåt; räddningsinsats; räddningsmanskap
räddning (av någon/något) (från/undan någon/något)
räddning (av någon) (från någon)
räddning (av någon) (från något)
räddning (av någon) (undan någon)
räddning (av någon) (undan något)
räddning (av något) (från någon)
räddning (av något) (från något)
räddning (av något) (undan någon)
räddning (av något) (undan något)
en när­stående kom till hans räddning
○ äv. utan direkt handlande det att räddas
ut­vandringen blev räddningen undan fattigdomen; det blev hennes räddning att hon fick ett arbete
belagt sedan 1612; jfr fornsvenska rädding 'räddning'
2 förhindrande av att ett (farligt) skott resulterar i mål i lag­boll­spel, t.ex. fot­boll
fantomräddning; idioträddning
en akrobatisk räddning; mål­vakten gjorde en fantastisk räddning
belagt sedan 1924