publicerad: 2021
sammanfall
sammanfallet, plural sammanfall, bestämd plural sammanfallen
samm·an|fall·et
substantiv
1
(förändring till) mycket stor likhet
sammanfall (med något)
SE
sammanfalla
sammanfall (av/mellan några)
sammanfall (av några)
sammanfall (mellan några)
det svenska riksspråket har sammanfall mellan kort e och kort ä
○
någon gång äv. om samtidighet
sammanfallet i tiden kan inte vara en tillfällighet
belagt sedan 1901
2
mindre brukligt
inre sönderfall
JFR
sammanbrott
Sovjetunionens sammanfall
belagt sedan 1937