publicerad: 2021  
sammanhänga sammanhängde sammanhängt, presens sammanhänger
verb
samm`anhänga
● ofta lös förbindelse, se hänga samman vara förbunden med någon (vanligen abstrakt) före­teelse
något sammanhänger med något/sats
något sammanhänger med något
något sammanhänger med sats
problemet samman­hänger med miljö­förstöringen; tre veckors sammanhängande ledighet; bilda ett sammanhängande helt
○ äv. mer konkret vanligen presens particip
en sektion av sammanhängande däcksplankor
belagt sedan 1472–86 (Speculum Virginum); fornsvenska saman hängia
sammanhängasammanhang