publicerad: 2021  
sammansvärjning samman­svärjningen samman­svärjningar
samm·an|­svärj·ning·en
substantiv
samm`ansvärjning
● (hemlig) överens­kommelse om att ut­föra viss (aggressiv) handling så­som attentat el. stats­kupp
SYN. komplott, konspiration
en sammansvärjning (mellan några) (mot någon/något)
en sammansvärjning (mellan några) (mot någon)
en sammansvärjning (mellan några) (mot något)
en sammansvärjning (med någon) (mot någon/något)
en sammansvärjning (med någon) (mot någon)
en sammansvärjning (med någon) (mot något)
en samman­svärjning mot presidenten; hon föll offer för en samman­svärjning
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska samansvärning