publicerad: 2021  
sann sant sanna
adjektiv
1 som överens­stämmer med verkligheten om på­stående eller dylikt
JFR riktig 1
sann (mot någon/något)
sann (mot någon)
sann (mot något)
en sann berättelse; en sann historia; reportaget ger en sann bild av händelse­förloppet
○ spec. i ett fast ut­tryck
han fick jobbet och vann hundra tusen på tips – det var nästan för bra för att vara sant
○ ibland med stark betoning på ärlighet
det är viktigt att vara sann mot sig själv
det var så sant! det höll jag på att glömma!det var så sant, det har kommit ett paket med posten till dig!
det är så sant som det är sagt det stämmer verkligenlivet består inte bara av arbete, det är så sant som det är sagt
inte sant? förhåller det sig inte så?som begäran om in­stämmande, ofta försvagat: skol­trötta blir väl alla ibland, inte sant?
belagt sedan 1000-talet (runsten, Aspö, Södermanland (Sveriges runinskrifter)); runform sant (neutr.), fornsvenska sander; germ. ord, nära besläktat med bl.a. lat. sum´ 'jag är'
2 som har alla de karakteristiska egenskaperna och så­lunda är helt representativ för före­teelsen i fråga
JFR egentlig, riktig 2, verklig 2
en sann kristen; en sann djur­vän; det var en sann njutning att se filmen
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen