publicerad: 2021
sannerligen
sann·er·lig·en
adverb
sann`erligen 
●
i sanning
SYN.
verkligen 1
det är sannerligen inget att skratta åt att hon ramlade; nu får det sannerligen vara nog
belagt sedan 1335 (stadga utfärdad i Skänninge av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska sannelika, sanneligen
