SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

sanningsvittne sannings­vittnet sannings­vittnen

sann·ings|­vittn·et

substantiv

sann`ingsvittne

● ofta ironiskt, sär­skilt i negerade samman­hang person som talar sanning

hon är inget sannings­vittne i en fråga där hon själv är in­blandad

belagt sedan 1750

SO

Alfabetisk lista

  sanningslidelse (lidelse)
  sanningslös adj.
  sanningsserum subst.
  sanningssägare subst.
  sanningssökare subst.
  sanningsvittne subst.
  sanningsvittne (vittne)
  sanningsvärde subst.
  sanningsvärdestabell (sanningsvärde)
  sannolik adj.
  sannolikhet subst.

  Till   alla ordböcker