publicerad: 2021  
scen scenen scener
scen·en
substantiv
[se´n]
1 spel­plats på teater där skåde­spelarna fram­för pjäser; vanligen upp­höjd och placerad längst fram i lokalen; äv. för musik­uppförande
scenbelysning; scengolv; scenkläder; scenmaskineri; utescen; vridscen
en halv­cirkel­formad scen; en vridbar scen; in­ta scenen; äntra scenen; hon gjorde entré på scenen från vänster; strål­kastarna rörde sig sakta över scenen
sär­skilt (mer el. mindre bildligt) i ut­tryck för att arbeta som skåde­spelare
hon har inte stått på scenen på ett år
äv. om den miljö där en (del av en) teater­pjäs tänks ut­spela sig
scenen i första akten är ett värds­hus
äv. om teater och teaterverksamhet i all­mänhet
experimentscen; nationalscen; operascen
få en fast scen; skriva för scenen; han debuterade på scenen 1958
äv. bildligt om skåde­plats för händelse­förlopp i verkliga livet
den världspolitiska scenen; plötsligt dök en ny ledare upp på scenen
belagt sedan ca 1750; av franska scène med samma betydelse; av grek. skene´ 'tält; hydda; scen'
2 av­gränsat händelse­förlopp i teater­pjäs eller film ofta av­slutat med en dramatisk höjd­punkt; särsk. som under­avdelning till akt
dialogscen; entréscen; krigsscen; kärleksscen; sexscen; våldsscen
scener (från/ur något)
scener (från något)
scener (ur något)
tredje aktens första scen; de fick ta om scenen flera gånger; hela ensemblen med­verkar i sista scenen
äv. bildligt om verkligt, naturligen av­gränsat, händelse­förlopp
glädjescen; naturscen; panikscen
fruktans­värda scener ut­spelade sig på olycksplatsen
belagt sedan ca 1780
3 häftigt upp­träde oftast i form av gräl el. upp­retad diskussion
du behöver väl inte ställa till med en scen bara för att jag gick ut och tog en öl
belagt sedan 1800
Scener ur ett äktenskap. Titel på tv-serie av Ingmar Bergman (1973)