publicerad: 2021  
segla seglade seglat
verb
se`gla
förflytta (sig) på vattnet genom ut­nyttjande av vindens kraft med hjälp av segel­båt el. segel­fartyg
någon seglar (något) (någonstans)
att segla i med­vind kallas att länsa; han seglar sin koster i alla väder; i sommar ska de segla Got­land runt
äv. i fråga om tjänst­göring på far­tyg i all­mänhet (inte nöd­vändigtvis under segel)
han seglade i handels­flottan till 1958; han hade seglat på de sju haven
ibland äv. om far­tyget (med el. utan segel)
en rymlig familje­båt som dock inte seglar sär­skilt bra; Amerika­ångaren skulle segla om tre timmar
äv. bildligt, spec. i fråga om (mjuk) rörelse genom luften
bollen seglade i mål
spec. äv. i ut­tryck för fram­gång
laget seglar i med­vind
segla för om masten se mast
belagt sedan 1000-talet (runsten, Ytterselö, Södermanland (Sveriges runinskrifter)); runform siklt (perfekt particip), fornsvenska sighla, seghla; till segel
seglaseglande, segling