publicerad: 2021
1slira
slirade slirat
verb
●
(förlora fästet och) okontrollerat glida utan väggrepp på halt underlag; särsk. om bil(hjul)
JFR
sladda 1
slira (någonstans)
slira (i/på något)
slira (i något)
slira (på något)
skolbussen slirade av vägen; bilen stod och slirade i snön utan att komma ur fläcken
○
äv. något utvidgat
kopplingen slirade; slira på kopplingen
○
äv. bildligt, särskilt
vara mindre distinkt i tal el. sång men äv. i resonemang eller dylikt
slira på tonerna
belagt sedan 1836;
sv. dial. slira 'slingra sig (fram)'; gemensamt germanskt ord; besläktat med
släde
sliraslirande, slirning