publicerad: 2021  
1snuva snuvan
snuv·an
substantiv
snu`va
● katarr i näsans slem­hinna som bl.a. resulterar i bildning av snor
JFR snyfta
en kraftig snuva; allergisk snuva; få snuva; ha snuva
○ äv. snor
det rann snuva ur näsan
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska snuva; trol. till sv. dial. snuva 'snora; flåsa'; trol. besläktat med snusa
2snuva snuvan snuvor
snuv·an
substantiv
snu`va
● vanligen i sammansättn. skogsrå
belagt sedan 1927; se ur­sprung till skogssnuva
3snuva snuvade snuvat
verb
snu`va
● var­dagligt lura någon på något
någon snuvar någon (på något)
leverantörerna snuvades systematiskt på betalning
○ äv. försvagat beröva
på själva upp­loppet snuvades rekord­hållaren på segern
belagt sedan 1923; sv. slang snuva; ev. besläktat med sv. dial. snuva 'kal­hugga; kortklippa'
snuvasnuvande, snuvning